Gamla spelmän och spelmanslag i Möklinta

Här är ett utdrag från boken
publicerad enl. Lennart Parknäs
 

Möklintatrakten har - så långt vi kan gå tillbaka i tiden och ända in i våra dagar - varit rik på spelmän och är en av få platser i Västmanland där spelmanstraditioner och västmanländsk folkmusik finns bevarad. Här har vi ställt samman några uppgifter om äldre spelmän och spelmanslag från gamla Möklinta eller med anknytning till Möklinta. Till hjälp har vi haft notboken Folkmusik i Västmanland, I - II, 1988, nothäftet 25 spelmanslåtar från Möklinta (Red.: Bror Landberg och Jeanette Hedman, 1986), intervjuer med Ingvar Carlsson samt omslagshäftet till CD:n Möklinta Hembygdsmusik.

LillSammels-Per (Per Andersson) i Forneby (1831-1920)
Lill-Sammels Per – i husförhörsböckerna benämnd Per Andersson d.y., eftersom det fanns ännu en Per Andersson i Forneby – ägde i sin bästa tid ett mindre jordbruk och gården hette sen gammalt LillSammels.

Så här berättar Herman Landberg om Per i 25 spelmanslåtar från Möklinta:
”Per var fiolspelman och torde ha varit musikintresserad alltigenom livet eftersom han, vid tiden då jag i 10-12 årsåldern lärde känna honom, ännu som 70-75 åring hanterade sitt instrument med känsla och inlevelse. Så ofta jag fick tillfälle, tittade jag in till Per och hans gumma som efter att ha avyttrat jordbruket bodde i en liten stuga i närheten. Gubben tog gärna ned fiolen från väggen och spelade för mej sina låtar, som jag då lärde mig och senare tecknade ned i notskrift,

Med fiolen under hakan var Per som borta för världen. Pipan – en snugga med mässinglock – skallrade mot fiollocket då han blundande drömde sig bort med sina låtar. Ännu minnes åldriga möklintabor honom som ”Rökje-Per". Även gumman hade en liknande pipsnugga och Per brukade säga:"Vån mor å ja rökjer järväjn vi”. En tobakssort som kallades JÄRNVÄGEN och med ett lok avbildat på karduslocket.

Åldrig deltog Per även någon gång i den tidens spelmanstävlingar. Han framlevde sina sista år hos sin dotter i Botebo och avled där den 7 april 1920.

Lill-Sammels Per, som var morbror till vida berömde Spel-Norman från Möklinta, var ingen stor kändis som spelman. Men han upplevde sin musik och sin fiol för dess egen skull, som en tillgång för sin och de närmstas trevnad. Han spelade sina låtar väl.

Själv minns jag ännu med tacksamhet stunderna hos Lill-Sammels Per och Lill-Sammels Mor där jag lärde mina första låtar.”