Bilder och referat från Byavandringen i Bår den 11 maj 2019
 

Gunnar visar kartor och bilder

Tjärdalen

Normans torp

Offerkastet

Smöjgranen

Kafferast efter avslutad vandring

 

Ett strålande väder gynnade Byavandringen i Bår och ett 40-tal intresserade vandrare deltog. Guiden Gunnar Larsson hälsade alla välkomna och därefter vidtog en genomgång med bl.a. visning av gamla glasplåtbilder och kartor, den äldsta från år 1787 och några ”nyare” från 1863 och 1906. Dessa kartor behöver en förklaring för att förstås. Bår omnämns första gången år 1371. Namnet kommer av ”bära” eller av bergshöjd. Det var då endast en gård i Bår. I början av 1900-talet bestod byn av fyra lika stora gårdar. Mycket har förändrats under åren.  Vandringen startade och första stoppet gjordes vid lämningarna efter byns gamla tjärdal. Gunnar förklarade hur tjärframställningen hade gått till. Därefter fortsatte promenaden efter den mer än femhundra år gamla ”Bergsvägen” till platsen där ”Normans torp” en gång låg. Byggt år 1891. Nu finns endast stengrunden kvar. Vi fortsatte till offerkastet, en stor samling av stenar som fiskare på väg till Bårsjön hade ”offrat” för god fiskelycka. Där hörde vi även göken hoa. Vidare till platsen för byns gamla mjölkvarn, tvättplats för kläder och vattenställe för alla djuren i byn. Platsen för den forna stenåldersboplatsen visades. Den låg 85 m över nuvarande hav, vilket tyder på att den är 6000 år gammal. Då var där en fin strand med havet intill. Vi såg platsen för soldatrotens forna soldattorp, Bårfäldt. Vi vänder och går tillbaka till ”smöjgranen” idag ca. 200 år gammal, där ett litet barn år 1906 ”smordes-drogs” under en granrot tre torsdagskvällar i följd av föräldrarna. Samtidigt ”offrades” några silverpengar. Behandlingen hjälpte inte och barnet dog, troligen av ”engelska sjukan”, TBC. Handlingen är tolkad som en symbolisk pånyttfödelse. Till sist stannar vi till vid byns gamla boplatser och guiden berättar om de forna gårdarna och ”laga skiftet” med dess följder. Där stod även Hembygdsföreningens första hus, Bårstugan. Efter två timmar och två kilometers vandring väntade nu kafferasten i solen på den iordningsställda sittplatsen. Som avslutning visade Alex Fyhr hur hennes väldresserade vallhund exakt följde hennes visselpipa och samlade alla fåren framför oss. En mycket givande och intressant dag tyckte deltagarna.

Text: Gunnar Larsson
Bilder: Elisabeth Eriksson-Tillaeus och Sonia Nilsdotter