Soldattorp
från Östervad


Skylten och prickskyttetavlan i järn är monterade på gaveln av soldattorpet.

SOLDATTORP från Östervad. En enkelstuga med förstuga och kök. Håller de mått som reglementet föreskrev. Soldaterna hette Österberg. Torpet flyttad 1938 från Östervad då styrelsen för Möklinta hembygdsförening uttalade sin glädje över "att det s.k. Österbergska soldattorpet nu kunnat införlivats med museet, där det för kommande generationer helt säkert kommer att bli ett värdefullt minnesmärke från tider som flytt, ett vittnesbörd så gott som något, hur soldaten bodde och levde fram sin tid, emellan de regelbundet återkommande övningarna i vapnets tjänst."

Mot kortväggen står lutad en skottavla i gjutjärn. Om denna berättar Gunnar Larsson följande från boken "En bok om Möklinta socken" sidan 466.
År 1876 inköptes två skottavlor av gjutjärn, tillverkade i Näs Bruk. De kostade 68,75 kronor styck i inköp. En stor utgift för en liten förening som Möklintas. Tavlorna ströks med färg, då syntes den solida blykulans anslag bättre. Skjutavståndet var 800 fot (240m), stående skjutställning.
Skottavlor av järn blev oanvändbara när det nya armégeväret Mauser m96 kom. Till dessa gevär användes helmantlad ammunition där kulans anslag på järntavlan knappast blev synligt. Dessutom var det direkt livsfarligt för markörerna när kulorna rikoschetterade. Järntavlorna avyttrades 1905 för 10 kronor styck. En av dem finns bevarad och uppställd vid Gammelgården. En mer detaljrik bild av skottavlan finns i Gunnar Larssons bok, sidan 470

Soldatnamn (Österberg) gavs till de indelta soldaterna som ett tillnamn till det mer vanliga "patronymikon" som baserade sig på faderns förnamn med efterföljande -son (-dotter för döttrarna). Då en ny soldat tillträdde övertog han ofta den tidigare soldatens namn. I slutet av 1800-talet då fasta släktnamn blev vanliga blev många soldatnamn ärftliga och finns därför fortfarande kvar.
Roten som bestod av ett antal gårdar (vanligen upp till fem) var ansvariga att anskaffa, utrusta och underhålla en indelt soldat. Han skulle av roten få ett torp, en mindre kontant lön samt även spannmål och kanske någon kyrkskjuts. För detta slapp bönderna i roten, som ersättning, själva stå för utskrivning av soldater men skatter fick de som vanligt betala. År 1901 beslutades det att indelningsverket skulle upphöra och det moderna värnpliktssystemet då ersatte.

soldattorp, torp som under indelningsverket var upplåtet åt en soldat för dennes försörjning. Källa: Nationalencyklopedin.