Möklintas historia och annan kuriosa

En del texter är hämtade från hembygdsföreningens tidigare hemsida som då redigerades av Lennart Parknäs. De är nu omredigerade med ny layout samt en del andra mindre korrigeringar.

1875 års upplaga av Bondepraktikan
Bondepraktikan

Klicka för information om det gamla Västmanland
Västmanland

En Möklintakarta
Möklintakarta

Klipp om Möklinta
från Geografiskt-Statistiskt Handlexikon av Carl Martin Rosenberg. Utgivet 1881 - 1883
Möklinta. Socken i Öfvertjurbo härad, Vestmanlands län, begränsad i norr af Dalarne, Dalelfven och Gestrikland, i söder af Sala socken. 2,370 qv.-mil, hvaraf land 2,142 eller 49,565 tunland, 47 23/24 mantal, 2,805 invånare, 1,206,540 kr. fastighetsvärde. Långhedens kuperade, skogiga sträckningar med kärr och mossar fylla nästan hela det vidsträckta området; utom Dalelfven märkas sjön Hallaren, längre in Storsjön o.a. På en från Dalelfven åt söder strykande sandås går landsvägen och vid denna ligger byn Möklinta med poststation, 1,3 mil från Broddbo och Rosshyttans stationer på Norra stambanan, hvilken skär socknens sydvästra hörn. Bland verken äro att nämna Forsbo och Hillersbo qvarnar och sågar, Vesterbo tegelbruk och såg, Valsätra såg. Några hemman egas under Gysinge. Socknen har 3 skolhus och utgör ett konsist. pastorat af 2 kl. i Vesterås stift.

från Nationalencyklopedin
Möklinta, församling i Västerås stift, Sala kommun, Västmanland (Västmanlands län); 1 297 inv. (1999). M. består av en öppen odlingsbygd, omgiven av skogsmarker med spridd bebyggelse. Förutom talrika lösfynd av trindyxor finns minst 15 stenåldersboplatser. I övrigt finns tre järnåldersgravfält och två runristningar. Den tornlösa gråstenskyrkan med tegelornerade gavlar härrör från 1400-talets senare del. Valven är s.k. gubbvalv. Traditioner finns om ett lokalhelgon, den helige smeden i M. Altarskåpet är tillverkat i Antwerpen ca 1510. Ett ursprungligt sidokapell på norra sidan har möjligen varit ägnat åt kulten av denne. –  Ortnamnet (1339 de Myclittum) innehåller löt 'sluttning', ' betesmark' och i förleden troligen ett antaget äldre namn Mykle (till fornsv. mykil 'stor') för Storsjön vid kyrkan.
Möklinta, tätort i Sala kommun, Västmanland (Västmanlands län), 20 km n. om Sala; 410 inv. (1996). M. är en serviceort med bl.a. snickeriindustri.


Var kommer namnet Möklinta ifrån?
från
Gunnar Larssons bok "En bok om Möklinta socken" sidan 7.
Socknens namn har under lång tid intresserat invånarna. I folkliga tolkningar från 1800-talet, utgick man från de två sammansatta orden i namnet Mö-klinta. Enligt sägnen skulle två möer från Klinta varit namngivare till socknen: "Byggnadsarbetet med vår kyrka skulle ha påbörjats omkring 1350 men blivit avbrutit av att digerdöden härjade i församlingen så att bara 18 personer överlevde. I byn Klinta blev endast två äldre möer kvar och de blevo mäkta rika. De förklarade sig villiga att bekosta uppförandet av västra kyrkogaveln. Detta skulle bliva ett stående minne av möerna från Klinta". (enl. nedtecknat minne av Bernhard Vaernborg, född 1876 i Valsätra.)
Den vetenskapliga tolkningen av namnet påstår något helt annat. Namnet Möklinta skevs år 1339 Myclitum. Förleden i namnet kan översättas till mykil (stor), uttal på Möklintamål mökkel, efterleden är pluralis av ordet löt (sluttning, sluttande äng). Mykiln (Mökkeln) var troligen ett äldre namn på nuvarande Storsjön.
En direkt översättning av namnet Möklinta skulle då bli "sluttningarna vid sjön Mökkeln ". (Ortnamn i Västmanland, H. Ståhl)
Möklinta omnämns första gången i skrift år 1258. I ett pergamentbrev omtalas att, "biskop Magnus lade Österbo från Sala till Möklinta eftersom vägen till Sala var så dålig". (Ekströms Västerås herdaminne sidan 702)


Möklintasonen Aron Jerndahl var under första årtiondet på 1900-talet kändis i konstvärlden


Posttjänster i svenska byar - Möklinta Möklinta har nu hamnat på kartan i Tyskland


Ferdinand Boberg arkitekt och konstnär med anknytning till Möklinta
 

Axel Odelbergs mystiska gravsten på Möklinta kyrkogård
 

Finansminister Gunnar Sträng och gården Nordanåker i Möklinta
 

Telefon-Bernard flyger över Möklinta
 

Olof Fredrik Vahlin  och hans skaldestycke "Bröllopet på Gulleråsen"
 

Kungens röda matta Möklintakvinnor vävde den röda mattan till kung Gustaf V
 

Vreten, handlingar om laga skiftet år1870 - 1871, översikt hur skiftet gick till.
 

Västankil, material ur en kommande bok om Östra Möklinta
 

Örlinge en bild från 1887              
 

Östankil En by som genomgått förvandling, både till namnet och geografiskt.
 

Dalkarlsvägen Vart tog vägen vägen? Vandringsvägen från Dalarna till Stockholm