Västmanlands landskapsvapen
Västmanlands landskapsvapen

Information om det gamla Västmanland
från Geografiskt-Statistiskt Handlexikon av Carl Martin Rosenberg. Utgivet 1881 - 1883

Vestmanland.
Landskap i Svealand, närmast v. om Upland, från hvilket det skiljes genom Sagån, och för öfrigt omgifvet af Mälaren, Södermanland, Hjelmaren och Nerike i s., Vermland i v. och Dalarne i n. Det utgör nu större delen af Vestmanlands län och hela n. delen af Örebro län samt bildar Vesterås stift.
De tidigast befolkade eller de s. och ö. delarne äro i allmänhet taget fruktbara slätter med talrika stora egendomar, men de vidsträckta v. och n. delarne deremot, hvilka ha en starkt bruten yta, äro skogsbygder, med talrika grufvor och bruk, der bergverksrörelsen är hufvudnäringen.
Landet sluttar i allmänhet åt s. och s. o. till Mälaren och endast i utkanterna ha vattnen aflopp åt andra håll, såsom i n. o., der Dalelfven berör landskapet, och i n. v., der några sjöar afrinna till Svartelfven och Venern. Till Mälaren rinna Sagån, Svartån, Kolbäcksån från sjön Åmänningen, Hedströmmen och Arbogaån eller Oppbogaström.
Den bergsträckning, som från norska fjällen förgrenar sig nedåt Dalarne och Vermland, fyller Vestmanlands v. del och visar mångenstädes ansenliga höjder. Den landthöjd, Långheden, som i ö. delen skiljer Mälarens tillflöden från Dalelfvens, är föga framstående. Provinsens vidd utgör 83,044 qv.-mil, hvaraf land 74,901.
Befolkningens antal är 162,597 personer. Till lynne, vanor och språk likna vestmanländingarne sina ö. grannar, men skilja sig sjelfva i bergsmän och jordbrukare, såsom i alla landskap, der dessa olika lifsvilkor förekomma utpräglade. De vigtigare jerngrufvorna finnas, österifrån räknadt, frånsedt Sala silfvergrufva, i Norbergs, Vestanfors, Skinskattebergs, Ramsbergs, Ljusnarsbergs, Linde, Nora och alla andra snr inom Örebro - delen.
Landskapets del af Vestmanlands län utgöres af städerna Vesterås, Sala, Arboga och Köping samt följande hd: Tuhundra, Siende och Snefringe, alla tre vid Mälarens n. sida och bildande Vesterås fögderi och länets s. domsaga; hit skall äfven föras det östligaste och likaledes vid Mälarstranden belägna hdt Yttertjurbo; Åkerbo hd på v. sidan af Mälaren och fram till Hjelmaren och Nerike, samt det nordligare Skinnskattebergs blg, hvilka bilda Kungsörs fögderi och länets v. domsaga: Norrbo hd kring Svartån ned till Mälaren, Vagnsbro hd n. derom upp till Kopparbergs län och Gamla Norbergs blg n. v. härom, dessa tre utgörande Bergslags fögderi och länets n. domsaga; slutligen Öfvertjurbo hd eller n. ö. delen kring Sala fram till Dalelfven, tillhörande Salbergs - Väsby fögderi och länets ö. domsaga.
Landskapets andel af Örebro län utgöres af städerna Linde och Nora samt 5 blg och hd: de östligare Lindes och Ramsbergs blg, Nya Kopparbergs blg, Fellingsbro hd, hvilka tre bilda Linde domsaga och fögderi; de vestligare Nora och Hjulsjö blg, Grythytte och Hellefors blg, hvilka två äro förenade till Nora domsaga och fögderi.
Samfärdsmedeln äro goda och ha under de senare årtiondena i väsentlig mån främjat detta redan af naturen mycket gynnade landskap. Längst i n. o. går N. stambanan förbi Sala. N. v. om denna åter går banan Stockholm - Tillberga - Kärrgrufvan med bibanor till Sala och Vesterås, den sistnämda fortsatt till Kolbäck, der en bana från Rekarne och Eskilstuna upptages, till Köping, der en linie utgår till Uttersberg och Riddarhyttan, till Björskog, der en ytterligare bana från Rekarne och Södermanland upptages, till Arboga och till Frövi. Här vidtager den långa banan till Ludvika, hvilken har bibana till Kloten. Likaledes lång sträckning genom v. Vestmanland har Bergslagernas jernväg med bibana till Säfsnäs. Slutligen grenar sig banan från Frövi vid Dylta åt Nora, der banor vidtaga till gruffält i n. v. och s. v., hvarifrån de fortsätta till Vermland. Vigtigaste vattentrafiklederna äro Mälaren och den som Strömsholms kanal befarna Kolbäcksån samt Arbogaån.